Globetrotter Glorias hjärtskärande vrål

 

Älskar du att resa? Drömmer du om nya resor men tvingas tysta Globetrotter Glorias skrik inom dig? Då kan jag trösta dig med att du har en ödessyster i mig. Jag vet vad du går igenom!

I mitt första inlägg delade jag med mig om hur det är att leva med Hectic Mind Disorder (HMD). De symptom jag räknade upp är bara en del av syndromet. Idag ska jag gå in på ett annat viktigt delsymptom, nämligen Akut Resebrist.

Jag hör till de HMD-personer som lider av tärande reselängtan. Livet erbjuder inte alltid tillräckligt många reseupplevelser. Tyvärr.

Min man är i den lyckliga positionen att han reser mycket i arbetets tecken. Jag och ungarna hänger med ibland. Vi har rest till Norge, Frankrike, Malesien, Portugal, Nya Zealand, Spanien, Italien, England, Danmark,Tyskland,Thailand, Sverige, Australien, Estland…

Makliga Malena i mig älskar att resa med barn! Under årens lopp har det blivit ganska många och relativt långa turer. Det är jag tacksam för. Jag kan nästan påstå att jag har varit rätt så nöjd med enbart familjeresor under många, många år.

Ibland får min man och jag små flashbacks från resorna. Vi skrattar högt åt alla vansinniga, hårresande och utmattande situationer vi försatt oss i. Att vi orkade! Det krävs en hel del energi att resa runt med 5 ungar i åldern 1-11, kan jag tala om. Men… konstigt nog, vi orkade! Hur vet jag inte. Men resorna har faktiskt varit lyckade.

Men vet du vad? Nu har det gått så att Globetrotter Gloria har stigit upp ur sin släpiga dvala och börjat höja rösten. Hon vill höras, synas, märkas! Makliga Malena får helt enkelt maka på sig för den här gången tänker inte Globetrotter Gloria vara tyst. Hon har rätt så tålmodigt anpassat sig i 21 år. Nu är hennes gräns nådd.

I höst började således en ny era i min mans och mitt gemensamma reseliv. Det innebär att vi har börjat resa (en smula) även på egna villkor. Otroligt! Fantastiskt! Äntligen….

”Hold your horses”, avbryter Ansvarsfulla Ann-Mari. ”Ni får ta det i små portioner!”

”Ja”, suckar Globetrotter Gloria. ”Vi får väl det!”

Jaha…. nåja, huvudsaken är väl ändå att processen är i gång… Globetrotter Glorias hjärtskärande vrål orkar nämligen ingen höra i längden.

2 Comments

  1. Riitta Granath

    23 februari, 2017 at 17:35

    Hieno kirjoitus!!’

    1. admin

      26 februari, 2017 at 18:56

      Kiitos Riitta!

Leave a Reply